måndag 13 december 2010

Fy så kallt det är!! Brrr...

Jaha, så var det lucia idag då. Tyvärr ingen bra dag för mig. Har varit iväg på bowenbehandling pga min värk och nu har jag extremt ont överallt! Jag vet att det blir bättre sen, men resan dit hade jag gärna hoppat över. Det är så jobbigt nu med kylan å allt att jag tyvärr inte klarade av att vara ute under den ynka timmen som dottern hade lusseuppvisning på dagis, eller rättare sagt skulle ha haft... Snacka om att känna sig som en urusel människa! Jag önskar att jag hade haft nån annan åkomma, nåt som inte sätter så många hinder i vardagen. Men sån´t går ju tyvärr inte att välja, så man får väl bita ihop som vanligt...

Hösten kom och gick, lämnade inga direkta spår, var rätt händelselös när jag tänker efter. Men nu har snön lagt sig och det vankas jul. Första julen i nya huset trodde jag, men ack vad jag bedrog mig. Svärmor har ju slagit på stort och bjuder på skidsemester i Österrike, så vi åker på självaste julafton strax efter lunch. Blir alltså inte ens Kalle Anka iår. Känns jättekonstigt! Men det blir väl bra det med, hoppas jag.

Det enda riktigt anmärkningsvärda som har hänt under hösten är att jag har genomgått diverse tester. Nu har jag bara slutbeskedet att vänta från reumatologen om jag har Sjögrens syndrom eller inte. Allt pekar mot att det blir en diagnos men har jag otur (vilket brukar vara fallet) så kan jag behöva utsättas för en biopsi innan beskedet står klart. Bläää! Sen är jag under utredning av husläkaren för mitt ständigt dåliga mående, och där ser det ut att bli en annan diagnos, som gjorde mig ganska tung i sinnet. Mycket jobbig period just nu alltså. Jag känner hur jag mer och mer drar mig undan mina vänner, ja t.o.m. min familj. Har aldrig önskat att min mamma vore här så mycket som nu... Hon hade tröstat, hon hade stöttat, hon hade vetat vad jag skulle göra för att må bättre. Känner mig fullständigt tom inuti. Jag agerar på ren automatik, likt en robot, eller så svämmar känslorna över och jag blir outhärdlig för omgivningen att hantera. Mitt hjärta blöder och jag kan inte göra något åt det. Önskar det fanns hjälp att få...

Ringde pappa idag. Han har sålt sitt hus och flyttar snart ännu längre norrut. Men det var skönt att höra hans röst, nykter för omväxlings skull. Vi pratade länge. Mest om släktforskning faktiskt. Jag mindes att nån sagt att vi har blått blod i ådrorna och undrade var det platsade in i historien. Faktiskt både spännande och mycket fascinerande! Att det kan förekomma så mycket kul i just min släkt. Har funderat på att byta efternamn och då kanske det blir något adligt istället, eller en helt ny stavning på mitt nuvarande namn. Vem vet?! Dessutom är det ju lite lockande att eventuellt gifta sig nu under semestern...
Jag och mannen i fråga förlovade oss en julafton för många år sen. Då var det självklart att mamma skulle vara mig närmast vid en ev. vigsel, men sedan hon så tragiskt gick bort (i alldeles för unga år) har hela bröllopsbiten tappat sin glans för mig. Men det senaste året har jag verkligen brutit ner alla tankar i sina enkla beståndsdelar och rannsakat min själ, och jag har börjat anta uppfattningen kanske... Att kanske en dag, blir det min tur att stå framför prästen. Även om mamma inte kan vara med fysiskt, så är hon säkerligen med på ett annat plan. Det är vad jag tror i alla fall. Och snart är det nyår. Något mamma älskade runt nyår var den tv-sända balen i Wien. Där satt hon klistrad framför rutan och drömde sig bort till alla wienervalser... Nu ska jag befinna mig i Österrike precis under den tiden mamma var som lyckligast, visserligen en bra bit ifrån Wien, men åh vad lockande det är att gifta sig i just Wien medan balen pågår... Närmare mamma kommer jag nog aldrig igen...

Imorgon ska jag iväg till ett möte om ev. praktikplats. Är inte alls upplagd för det och värre blir det av att en av mina nya grannar är ansvarig på platsen, och han har minst sagt en udda syn på saker å ting. Snart går väl skitsnacket i byn igen...

Nu ska jag ta en ny omgång värktabletter och gå å lägga mig. Imorgon är en annan dag...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar